Sverige är ett land med starkt båtliv och i drygt var tionde hushåll finns minst en båt med motor. Trots det finns det inga säkra uppgifter om avgasutsläpp från motorer på svenska fritidsbåtar.
Transportstyrelsen gav därför, med finansiering genom Havs- och vattenmyndigheten, Point AB i uppdrag att genomföra en undersökning bland ägare av fritidsbåtar för att få en uppskattning av utsläpp av koldioxid och andra farliga ämnen från båtmotorer. Detta är viktigt för att kunna ta fram relevanta åtgärder på området, samt för att kunna sprida denna kunskap, inte minst att båtägarna själva får kännedom om vilken påverkan de har på miljö och klimat.
Genom att samla in data från hushåll kring deras båtar, båtarnas motorer, hur mycket de används och på vilket bränsle de körs har med hjälp av nyckeltal för motortyper och bränslen beräknats totala årliga utsläpp av koldioxid och kolväten under 2019.
De totala beräknade utsläppen från svenska fritidsbåtar var 2019 ca 177 000 ton koldioxid och 2 100 ton kolväten. Den allra största delen av koldioxidutsläppen sker från båtar längs landets havskust – dessa står för ca 60 procent av koldioxidutsläppen. Det kan jämföras med utsläppen från inrikes kommersiell sjöfart som enligt SCB:s statistik för 2019 beräknats till 530 000 ton.
Dieselmotorer står för 36 procent av koldioxidutsläppen. Bland övriga motortyper orsakas de största koldioxidutsläppen av 4-takts utombordsmotorer.
Läs hela rapporten här:
Point har hjälpt Sanofi med insiktarbeten i över 15 år. Denna gång behövde Sanofi som arbetar med blodcancersjukdomen multipelt myelom ha ”patientresan i ryggen” för att förstå hur verkligheten ser ut för patienter, anhöriga och sjukvårdspersonal i Sverige och Finland. Det har tidigare genomförts globala patientresor, men den nordiska kontexten behövdes för att kunna förbättra livet för patienter med multipelt myelom i Norden.
Point genomförde initialt en pin-point workshop med Sanofi, sedan analyserade vi kundens data från tidigare genomförda rapporter och befintligt material på sociala medier etc, därefter genomfördes interaktioner med målgrupperna för att få djupare insikter.
Resultatet visade komplexiteten i och runt sjukdomen och levererade insikter i vilka stadier i sjukdomen som det saknas stöd både för patienter, anhöriga och sjukvårdspersonal.
Vi delade upp patientresan i faser, touchpoints, händelser och en emotionell resa för varje aktör. Insikter från patientresan implementerades sedan i det digitala arbetet, utifrån studien skapades personas för vidare utveckling av möjliga digitala lösningar för att stöda målgrupperna i resan och livet med multipelt myelom.
